Internetstiftelsen

Sommaren förra året godkände Europaparlamentet DSA (Digital Services Act) och i mars 2024 DMA (Digital Markets Act). Det är två stora lagpaket som främst är riktade mot stora teknikjättar – men därför påverkar de också oss internetanvändare som använder deras tjänster. Kort sagt kan man säga att DSA bekämpar spridningen av desinformation och olagligt innehåll. Och DMA ska främja konkurrensen på den digitala marknaden. Men hur ser det ut i praktiken? I artikeln "EU:s plattformslagar är här – vad innebär det?" går vi igenom lagpaketen med Internetstiftelsens jurist Clara Ludvigsson och internetexpert Måns Jonasson för att se vad konsekvenserna av lagarna är, och kan bli på sikt. Läs artikeln här: https://lnkd.in/dP76dJqt

Nu när EU-valet närmar sig är det säkert många som gör valkompasser och reflekterar över sin ställning i frågor som Europaparlamentet beslutar över. Men hur påverkas internet och digitaliseringen av EU? Vi befinner oss faktiskt just nu i EU:s digitala decennium som består av flera initiativ och mål som ska uppnås till 2030. Mål som: 🔸 Snabbt internet åt alla 🔸 20 miljoner fler IT-specialister 🔸 Fördubbling av EU:s produktion av halvledarchip Det finns många anledningar att sätta sig in i vad EU gör och vilka lagar de stiftar för att påverka tillvaron på nätet. Läs mer i vår artikel "Vad har internet med EU att göra?" https://lnkd.in/d_aK3kCQ

Varje år genomför Internetstiftelsen rapporten Svenskarna och internet som handlar om svenska folkets internetvanor och digitaliseringen av samhället. En viktig beståndsdel i rapporten är att belysa olika grupper som kanske inte har samma möjlighet att följa med i den digitala utvecklingen. Det kan handla om bland annat pensionärer, men också folk som bor i utsatta områden i samhället. Tillsammans med Järvaveckan Research har vi därför tagit fram rapporten "Digital inkludering och utanförskap i Sverige". På vilka sätt skiljer sig användandet av internet och andra digitala tjänster i dessa områden från övriga Sverige? Läs rapporten och ta del av alla siffror och insikter från den nya undersökningen: https://lnkd.in/dqq4t5Ej

Det är många frågor som cirkulerar just nu kring AI och potentialen eller farorna som kommer med tekniken. Men hur används det i Sverige? Hur arbetar myndigheter som DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) och organisationer som Internetstiftelsen med artificiell intelligens? Den 16:e maj kommer Anna Eriksson, generaldirektör på DIGG, och Internetstiftelsens kommunikations- och affärsområdeschef Jannike Tillå tala i ett webinar om hur användandet och kompetensen inom AI ser ut i Sverige. Hur kan vi maximera fördelarna med att artificiell intelligens blir en del av vardagen? Det är ett kostnadsfritt online-event, säkra din plats här: https://lnkd.in/gRtbJ4UJ

“Det har blivit så enkelt att en idiot kan göra det.” Så beskriver Carl Miller, grundare av CASM (The Centre for the Analysis of Social Media), informationspåverkan på sociala medier i dagsläget. Speciellt med AI-verktygens utveckling har det blivit enklare för främmande makt att sprida misstro och påverka opinionen och bilden av Sverige. I artikeln “Så genomför främmande makt informationspåverkan mot Sverige” går vi ner på djupet av informationspåverkan och ser på vilka tekniker främmande makt använder sig av för att främja sin agenda: https://lnkd.in/gmKjr3DE

“Det har blivit så enkelt att en idiot kan göra det.” Så beskriver Carl Miller, grundare av CASM (The Centre for the Analysis of Social Media), informationspåverkan på sociala medier i dagsläget. Speciellt med AI-verktygens utveckling har det blivit enklare för främmande makt att sprida misstro och påverka opinionen och bilden av Sverige. I artikeln “Så genomför främmande makt informationspåverkan mot Sverige” går vi ner på djupet av informationspåverkan och ser på vilka tekniker främmande makt använder sig av för att främja sin agenda: https://lnkd.in/gmKjr3DE

När det pratas om källkritiskt tänkande fokuseras det ofta på avgörandet av vad som är sant och falskt. Men vad händer om någon aktivt försöker påverka en person, organisation eller land efter sin egen agenda? Vad är egentligen informationspåverkan från främmande makt, och hur fungerar det i praktiken? I artikeln “Vad är informationspåverkan från främmande makt?” får du veta hur informationspåverkan är annorlunda från propaganda och desinformation, och vilka sårbarheter som kan utnyttjas av främmande makt: https://lnkd.in/ddRe8k8v

SVT rapporterade idag om flera nyhetssajter som har skapats med hjälp av AI det senaste året. Sidorna som ofta ser väldigt trovärdiga drivs till stor del utan mänsklig översyn för att snabbt få spridning av desinformation. Större krav ställs därmed på nyhetsredaktioner för att kunna försäkra publiken om sanningshalten i rapporteringen. Läs mer om hur vår källkritiska förmåga påverkas av artificiell intelligens här: https://lnkd.in/g3nQvg7E

Den 12:e april bjuder Childhood, Internetstiftelsen och Women in AI in till ett webbinarum om AI-generat övergreppsmaterial mot barn. Den snabba utvecklingen av AI har öppnat upp för fantastiska möjligheter, men också många risker. På webbinariet kommer vi prata om hur samhället ska hantera missbruk av AI för film- och bildproduktion föreställande sexuella övergrepp mot barn. Vi inleder dagen med att prata om själva tekniken och problematiken som uppstår i och med att den missbrukas. Det följs sedan upp av en paneldiskussion som behandlar frågan ur ett juridiskt, tekniskt, etiskt och barnrättsperspektiv. Läs mer och anmäl dig här: https://lnkd.in/gRjqhVXx

Internetstiftelsen gör kontinuerligt mätningar av säkerhetsstatusen på olika svenska domäner. Vi gör detta för att följa olika värdens förändringar inom webb, e-mail och DNS på lång sikt. Vår fokus ligger på banker, myndigheter, kommuner, och andra svenska domäner med centrala funktioner i samhället. I januari upptäckte Internetstiftelsen att flera av dessa domäner hade fått varningar på sitt DNS-värde. Detta var för att det fanns hänvisningar till domännamn som inte längre fanns. I det här fallet handlade det om att tjänster hade tagits bort vid årskiftet medan domännamnen låg kvar i DNS:en. Eftersom det här är ett problem som kan leda till att någon stjäl domännamn och riktar om trafiken så är det viktigt att kontrollera sin DNS-data. Läs mer om undersökningen och vad du kan göra för att uppdatera er säkerhet här: https://lnkd.in/dbMhPy65