Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad

Arbetet med att lägga nya dricksvattenledningar omgärdas av hög säkerhet, både för hur man förvarar och hanterar ledningar och säkerhet för de som arbetar i schakten.   En dricksvattenledning måste förvaras uppallad från marken, och införsluten i plast. Varje ände är täckt med ett plastlock med ett spännband runt. Förslutningen från ändarna tas bort först när ledningen är i luften, precis innan den förs på plats i schaktet och svetsas fast.   Innan en ledning tas i bruk måste Kretslopp och vatten alltid leverera godkända vattenprover från ledningen. Kommer det in så mycket som ett grässtrå eller en liten insekt i ledningen innan den är satt på plats och försluten tillsammans med övriga ledningar, går inte vattenproverna igenom. Alla medarbetare och entreprenörer som jobbar med våra vattenledningar har gått en hygienutbildning. Du kan vara trygg med ditt dricksvatten.   #KretsloppOchVatten #Göteborg #Dricksvatten #Ledningsnät

Visste du att indraget vatten i bostäder inte blev standard i Göteborgs arbetarkvarter förrän långt in på 1900-talet? Fram till mitten av 1800-talet fanns det cirka 60 offentliga brunnar runtom i Göteborg, men vattenkvaliteten var ofta dålig, vilket ledde till sjukdomar som kolera. När dricksvattennätet började byggas i Göteborg skedde det i olika etapper och till en början fanns bara enstaka vattenposter i centrala staden – den första vid Kungsportsplatsen. För många familjer var vardagen präglad av hårt arbete, små utrymmen och brist på grundläggande bekvämligheter som rinnande vatten. Kvinnor och barn stod ofta för hushållets vattenförsörjning. Att bära tunga hinkar från gårdspumpar var en självklar del av vardagen – sommar som vinter. Särskilt besvärligt blev det på vintern när vattnet i brunnen frös. När vattenhämtningen var en del av vardagen kan man lätt tänka sig att det också blev en social samlingspunkt vid vattenpumpen där man träffade grannar och kunde småprata lite med varandra. Kvinnorna hämtade inte bara hämtade vatten utan gjorde också andra arbetsuppgifter som att tvätta kläder och blöjor vid pumpen. På bilden nedan ser du en av dessa vattenposter någonstans i Haga. Exakt när bilden togs är oklart, men bilden vittnar om en tid när vatten in i huset var långt ifrån en självklarhet. Mellan 1900–1920 blev indraget vatten vanligare i flerfamiljshus i centrala stadsdelar. Bostäder i arbetarkvarteren hade fortfarande ofta bara en vattenpump på gården. Efter 1940-talet blev vatten och avlopp standard i nästan alla nya bostäder, även i stadens ytterområden. Äldre hus rustades upp under de följande decennierna. Idag behöver du bara hämta vatten ute på gatan när det blir avbrott i dricksvattenleveransen. Då sätter Kretslopp och vatten upp ståndrör så nära din bostad vi kan och informerar dig som drabbad vart du kan gå och hämta vatten. Tänk så mycket god infrastruktur under mark har förenklat och förändrat vår vardag och förbättrat vår hälsa! #Göteborg #KretsloppOchVatten #Dricksvatten #Avlopp #Historia #DetGamlaGöteborg

En ledning till en brandpost hade gått av och förskjutits. Det orsakade läckan på Eklandagatan i Johanneberg på måndagen den 3 februari. Normalt sett så blir det inte så stora läckor vid den här typen av händelser, men förskjutningen gjorde att det blev för dåligt tryck i ledningarna. Läckan upptäcktes kl. 15.50 och påverkade ungefär halva Johanneberg. En del hade vatten i kranen med väldigt lågt tryck, andra hade inget vatten alls. För att laga läckan åkte ett arbetslag ut och gjorde en trafikavstängning. Vattnet stängdes av och driftteknikerna satte upp tre vattenposter i området, Fridkullagatan, Stenhuggaregatan och Frida Hjertbergsgata. Vi fick ett trevligt bemötande av de boende i området som undrade när läckan kunde vara lagad, berättar arbetsledaren Stefan. Cirka 1200 sms med information hade gått ut till de boende i området. Ytterligare ett arbetslag kom till platsen för att arbeta med läckan. En grävmaskin fick köra från en arbetsplats i Haga, vilket tog tid. När man grävt sig ner till läckan fällde man in en ny rörbit på cirka en meter. Arbetslaget var tvungna att byta ut schaktmassorna då de massor man grävt upp blivit för blöta. Dessa fick köras till deponi. Arbetet var klart vid 2-tiden på natten och de boende i området kunde duscha som vanligt på morgonkvisten, möjligtvis var vattnet missfärgat av rost och ledningarna behövde spolas igenom.   Ledningarna i Johanneberg är från 1920- och 1930-tal och flera av dessa ligger planerade att bytas ut. När vi bygger nytt eller förnya ledningar gör vi det med ett perspektiv på minst 100 år framåt i tiden. 

I december 2024 var Kretslopp och vatten klara med den nya dricksvattenledningen som går från Ringön till Frihamnen, Lindholmen, Eriksberg, Masthugget och Järntorget. Nu återstår endast administration, att skriva slutrapport och att leverera ritningar till arkivet.    Ledningen kommer förse göteborgarna med dricksvatten i flera hundra år och dessutom vatten för att släcka bränder på både Norra och Södra Älvstranden. Ledningen kopplar ihop tidigare sträckor och stärker kapaciteten och tryggheten i systemet.   Den nya ledningen ger ett väldigt bra tillskott för stadens säkerhet och kan försörja nya exploateringar längs sträckan och tryggar deras behov av rent dricksvatten. De nya ledningarna säkrar också byggnader som Karlatornet, nybyggnation i Masthugget och nya exploateringar i Frihamnen och Lindholmen, på Hisingen och innanför vallgravarna i centrala Göteborg. Nya, höga hus som byggs kräver sprinklers och trycksatta ledningar, så kallade stigarledningar, eftersom de husen som till exempel Karlatornet, är högre mot vad som tidigare har byggts i Göteborg. Normalt används mantlade plaströr, men Kretslopp och vatten har använt särskilda rör för projektet. Ett mantlat plaströr har en yttre mantel eller beläggning av ett metallskikt som ger extra skydd. Ledningarna i det här projektet är av segjärn för att hålla i minst 200 år och med högre kapacitet på draghållfasthet. Draghållfasthet är ett mått på ett materials förmåga att motstå draglaster. Det beskriver hur mycket belastning eller spänning ett material kan hantera innan det sträcker sig och går sönder. Med andra är det materialets motståndskraft mot spänningar som orsakas av mekaniska belastningar. Den schaktfria tekniken som Kretslopp och vatten har använt innebär att vi borrar ett hål i leran som är lite större än röret, därefter har vi i en bentonit-lerslurry som smörjmedel. Slurryn gör att röret glider lätt och så drar vi rören genom leran efter en rymmare som liknar ett borr. Det har varit stora utmaningar att bygga den nya förbindelsen. Det har varit svårt att få tiden att räcka till för att planera och utföra arbetet innan all mark har exploaterats i de många projekt som pågår. Det har varit mycket svårt att hitta ledningslägen som fungerar för övriga projekt och befintliga ledningar. Att navigera bland ledningar, klippblock och grunder, pålning för broar och spont som sitter kvar, och att komma under åar och älven på djup som inte är möjliga att schakta ner till. Bab AB och Mark- och Energibyggarna AB var entreprenörer. COWI, Ramboll och AGGERA var konsulter. #KretsloppOchVatten #Göteborg #Stadsutveckling Foto: Gustav Nilsson

”Ett av mina personliga mål är att försöka bidra ännu mer till det hållbara samhället och då tänkte jag att jag kanske kunde bidra lite mer på Gryaab. Att man kan ha lite mer nytta av mig där.” Idag börjar vår medarbetare Anna Lanne Davidson som VD på Gryaab AB. Grattis Anna till det nya jobbet! Vad blir din första prioritet på nya jobbet? - Att lära känna alla människorna och förstå verksamheten. Sedan kommer jag finnas för politikerna i styrelsen och kommunicera med alla ägarkommunerna. Jag är redan inbokad till alla kommuners kommunstyrelse eller kommunfullmäktige tillsammans med programledare för Nya Rya. Vad tänker du om Gryaab och det hållbara samhället? -Nya Rya, det nya reningsverket som byggs precis bredvid det gamla, byggs för att uppnå nya tuffare miljökrav. Det vill jag vara med och göra så bra som möjligt. Närmare en tiondel av värmen i Göteborg kommer från värmen i avloppsvatten och nyttigheter från slammet blir gas och näringsämnen. Jag tror att man kan förädla det mer. När det gäller vattenverksslam jag tror det finns mycket att lära internationellt. I Nederländerna har de till exempel gjort en pelletsprodukt av slam som man kan använda som gödsel till växter för att ta tillvara näringsämnena. Vad kan vi ha för nytta av avloppsvattnet? -Jag vill jobba med återanvändning av renat avloppsvattensvatten, det kan användas till värme, kyla eller bevattning. Det arbetet hoppas jag fortsätta få utveckla tillsammans med Kretslopp och vatten. Vilka har dina hjärtefrågor på Kretslopp och vatten varit? - Medarbetarna och det hållbara samhället, det har varit mina hjärtefrågor. Det ska vara en bra arbetsmiljö, att medarbetarna ska trivas, vara friska och kunna kompetensutveckla sig. Jag har försökt vara en god förebild och vi har pratat mycket om friskvård och att hälsan kommer först på avdelningen. Sedan har vi jobbat med kompetensutveckling, att man ska kunna stanna kvar och ändå ha bra utvecklingsmöjligheter och möjligheter att söka annat jobb internt. Hur har det varit att jobba för det hållbara samhället? -Det har känts väldigt meningsfullt att jobba med det. Jag har velat få lite mer stolthet i att jobba med avlopp. Att bidra till ett rent hav, eller ett badbart Göteborg. Det är också hållbarhet att människor ska ha vatten varje dag, det såg jag inte som lika viktigt innan jag började på Kretslopp och vatten. #KretsloppOchVatten #Gryaab #Göteborg #NyPåJobbet #Avlopp Foto: Frank Palm

Vykort från Elina och Peter på workshop och studiebesök i Apeldoorn   Hej hej! Vi arbetar med avfallsfrågor på Kretslopp och vatten och nu är vi på Clear Cities Thematic Workshop i Apeldoorn. Elina berättade om Kretslopp och vattens arbete med att kommunicera med fokus på att förebygga avfall. Vi fick flera presentationer på temat förebyggande från Gijon, Burgos, Bukarest, Ljubljana, Asti och Apeldoorn.   Vi har också varit på flera studiebesök, bland annat fick vi se den mobila återvinningsbussen "Cruise 2 reduce" som varje år besöker 160 skolor i regionen. Eleverna får ta med sig plastförpackningar hemifrån till bussen och de går i genom hur de ska sorteras. I bussen finns fyra återvinningsmaskiner så eleverna får uppleva hur deras plastavfall blir till coola produkter som planteringskärl eller frisbees. De får lära sig hur återvinningen fungerar, varför återvinning inte är den enda lösningen till en hållbar framtid och hur de kan bidra till en ren planet genom att ta hand om sitt avfall och återvinna det. Eleverna lägger sin plastförpackning i bilens plastkvarn som finfördelar plasten och till sist har bilen även en plastformare som gör en form av plastmaterialet som de just återvunnit. Vi fick se ett ansikte ta form!

En hälsning från Elina på tåget från Göteborg till Apeldoorn Hej hej! Elina här, som jobbar med avfallsförebyggande på Kretslopp och vatten. Här är jag på tåget på väg till Apeldoorn i Nederländerna där jag ska vara med på möte med Clear Cities. Clear Cities är ett Interreg-projekt med fokus att minska klimatavtrycket från alla delar av avfallsverksamheten. Det är särskilt kopplat till styrande dokument och i vårt fall avfallsplanen. Projektet pågår i fyra år och har olika temat under perioder, denna period är det fokus på avfallsförebyggande. Därför är jag med denna gång och ska ge exempel hur vi på Kretslopp och vatten jobbar med att kommunicera avfallsförebyggande aktiviteter som syftar till att engagera göteborgarna och ge möjlighet att själv agera för att minska sitt avfall. Mötet handlar om att dela med sig av olika goda exempel från olika städer och dessutom blir det en hel del studiebesök.

1891 beslutade stadsfullmäktige i Göteborg att bygga ett nytt vattenförsörjningssystem. Det innebar att vattnet skulle hämtas från Göta Älv och tas in vid Alelyckan. Som ett led i detta byggdes ett vattentorn i Slottsskogen. Tornet byggdes på Slottsskogens högsta punkt, Stora Utsikten, i den norra delen av parken och fick i folkmun namnet Kikarn. Tornet utformades som en utsiktsplats med en terrass och ett torn och ett sidoplacerat trapphus. Kikarn ligger 80 meter över havet och var då en central del i stadens vattenförsörjning.   Området kring tornet var vid den tiden en populär promenadplats, då Slottsskogen redan hade etablerats som en park för göteborgarna. Parken utvecklades under 1800-talets slut och början av 1900-talet till en rekreationsyta med djurinhägnader, vackra promenadstråk och utsiktsplatser. Utsikten från vattentornet var särskilt uppskattad eftersom det erbjöd en panoramavy över staden och hamnen.   Arkitekterna Adrian C Peterson och hans son Carl Crispin gjorde ritningarna till tornet. Både far och son har gått på Chalmers tekniska högskola, fadern vid Chalmerska slöjdskolan och sonen vid Chalmers tekniska läroanstalt som det hette på den tiden. Adrian har bland annat arbetat med inredningen i Hagakyrkan och ritat 38 olika kyrkor över landet. Sonen Carl har arbetat som arkitekt i Borås Stad och Göteborg och var sedan stadsarkitekt i Karlstads kommun fram till sin död.   Både tornet och underbyggnaden på Kikarn är i nationalromantisk stil och murade i natursten, stora granitblock, med ett band av mindre stenar. Reservoaren och tornet har ett stort kulturhistoriskt värde och är upptagna i bevaringsprogrammet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Sedan 1991 ägs och förvaltas tornet av Higab AB. Tornet finns på August Kobbs stig 11 om du vill besöka det, och ibland hålls guidade visningar av tornet. #Göteborg #KretsloppOchVatten #Historia

Finns det metaller i vårt dricksvatten? Metaller finns i jord och vatten och också i våra råvattentäkter, men halterna är låga. Redan i råvattnet, som är grunden för vårt dricksvatten, uppfylls kraven som Livsmedelsverket ställer för metaller i färdigt dricksvatten. Vissa metaller är skadliga för människor och natur medan andra behövs i kroppen. Kretslopp och vatten analyserar råvattnet och dricksvattnet för olika metaller och har ett mer omfattande provtagningsprogram än vad Livsmedelsverket kräver för dricksvatten. Vi analyserar bland annat koppar, bly, nickel, järn, aluminium och kvicksilver och har analysteknik som gör att det går att upptäcka mycket låga halter i vattnet. -         Kretslopp och vatten har väldigt bra koll på metaller i dricksvattnet och väldigt bra förutsättningar i Göta älv. Det är också stor skillnad på metallerna. Vissa metaller är skadliga för människor och natur medan andra behövs och förekommer naturligt, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion. Aluminium tillsätts när Kretslopp och vatten renar vattnet, men halterna i det färdiga dricksvattnet är ännu lägre än i råvattnet. Järn i dricksvatten innebär inte något hälsoproblem för människan, men kan vara ett estetiskt problem, till exempel påverkad lukt eller smak. Rost kan också missfärga tvätt i tvättmaskinen. Göteborgs dricksvatten har en låg järnhalt, mindre än 0,01 milligram per liter. Tidigare hade Göteborg problem i många områden med att vattnet var brunfärgat på grund av rost eller järn. Det syntes inte i ett glas med vatten, men om du tappade upp ett bad. Numera stabiliserar Kretslopp och vatten pH-värdet på vattnet. Det gör att vi inte längre har lika stora problem med rost i ledningsnätet. Halterna av järn i vårt dricksvatten är låga och ligger under Livsmedelsverkets rekommendationer. De utgör inget problem i vårt producerade dricksvatten. Göta älv var tidigare utsatt för kvicksilver på grund av en industri i Bohus som tillverkade klor och natriumhydroxid med kvicksilvermetoden. Marken förorenades därför med kvicksilver. Marken håller på att saneras och en av de första åtgärderna var att bygga en barriär som skyddar älven mot förorenat vatten. Numera är halterna av kvicksilver i Göta älv mindre än 0,01 mikrogram per liter. Gränsvärdet för dricksvatten är 1 mikrogram per liter vatten. Göta älv har alltså blivit renare sett till halterna av kvicksilver sedan 2013 när saneringen började och utgör inget problem i vårt producerade dricksvatten. Tänk på att öppna kallvattenkranen och låta vattnet spola en kort stund, tills du känner att vattnet har en låg och jämn temperatur, innan du dricker det eller använder det i matlagning.   Vattenledningarna i huset kan vara långa. Det senaste vattnet som spolats genom dem kan ha varit varmvatten, och när varmvattnet passerar kan metaller från ledningarna följa med vattnet.   #Göteborg #KretsloppOchVatten #Dricksvatten

Vattenledningsnätet under marken i Göteborg är ungefär 1800 kilometer. Det är ungefär lika långt som mellan Göteborg och Marseille fågelvägen. Ledningarna under marken är gjorda av bland annat betong, plast, segjärn och gjutjärn. Visste du att de sista träledningarna togs ur bruk i Göteborg på 1980-talet? Sedan början av 70-talet har beståndet av gjutjärnsledningar minskat från 900 kilometer till 600 kilometer. Det är plastledningarna som har ökat mest. Ledningsnätet består nu av cirka en tredjedel gjutjärnsledningar och en tredjedel plastledningar. Resten är blandade material. Diagrammet visar material och åldersfördelning av vattenledningsnätet. BTG står för betong, SGN för segjärm och GJJ för gjutjärn. Bilderna visar exempel på olika ledningsmaterial. En gjutjärnsledning som har sprungit läck vid Gustaf Dahlénsgatan på Hisingen, en betongledning vid Eriksbo som har sprungit läck på grund av rörelser i marken och en ny polyetenledning som lades ner i marken 2023 på Lars Kaggsgatan. #Göteborg #KretsloppOchVatten #Dricksvatten Foton: Daniel Danielsson, Andreas Tengros och Courtesy of Borealis.