Akademiska sjukhuset

Igår, den 4 februari, var det 25 år sedan Rudbecklaboratoriet invigdes. Laboratoriet bildades i syfte att utveckla och stärka samarbeten mellan Uppsala universitets medicinska forskning och Akademiska sjukhusets laboratorieanknutna kliniker. Jubileet uppmärksammades genom föreläsningar om Rudbecklaboratoriets historia och framtid samt om laboratoriets forskning och verksamhet med efterföljande mingel och underhållning. - Firandet uppmärksammade den utmärkta forskning som bedrivits under dessa 25 år i samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Rudbecklaboratoriet. Som åhörare blev jag både imponerad och stolt. För att sjukvården ska utvecklas krävs ett starkt samarbete mellan sjukvården, kliniska forskare och basvetenskapliga forskare. Rudbecklaboratoriet har skapat en miljö där detta möjliggörs, säger Anna-Karin Wikström, forsknings- och utbildningsdirektör vid Akademiska sjukhuset, som deltog i gårdagens firande.

Den 23–24 januari stod Sjukvårdsregion Mellansverige värd för det Nationella donationsmötet (NDM 2025), vilket arrangerades på Uppsala konsert och kongress. Mötet var mycket välbesökt; drygt 300 personer från hela landet deltog. NDM är ett möte som alternerar mellan Sveriges sex sjukvårdsregioner och huvudsponsor för mötet är Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen. Mötet vänder sig till alla som arbetar med organ- och vävnadsdonation. Huvudtemat för årets möte var etik och programmet var till hälften uppdelat i två delar, en för vävnad och en för organ. Under mötet fick deltagarna bland annat höra en paneldiskussion om olika religioners syn på döden och donation, där deltog representanter från islam, judendom, katolska- och svenska kyrkan. Victoria Metaxa, intensivvårdsläkare i Storbritannien och ordförande för etiska sektionen inom The European Society of Intensive Care Medicine (ESICM), höll ett föredrag om etik kring vård som enkom ges för att möjliggöra organdonation. I en annan föreläsning gav en transplanterad person sin personliga berättelse om hur hon upplevt sin sjukdom och den transplantation som gett henne möjligheten att leva vidare. - I vävnadsspåret fördjupade vi oss i etisk analys av vävnadsdonationsfall och Nationellt donationscentrums arbete med den nationella handlingsplanen för vävnadsdonation. Under dag två genomfördes grupparbeten om hur vi skapar en bättre process för vävnadsdonation från identifiering av patienter till frisläppande och transplantation samt funderingar över vad den nya humanförordningen, SoHO- förordningen, kommer att innebära. Vävnadsdelen är en mycket uppskattad del av NDM, säger Christina Andréasson, transplantationskoordinator vid Akademiska sjukhuset, som har ingått programkommittén för NDM 2025. Transplantation är ett område där forskningen snabbt går framåt. Deltagarna fick bland annat höra om ett EU-finansierat projekt som är ett samarbete mellan Lund och Köpenhamn, där man arbetar med att möjliggöra att fler lungor kan doneras till transplantation. Ett annat föredrag handlade om de försök som har gjorts med att transplantera organ från grisar till människor (xenotransplantation) och hur det blivit möjligt. Donation av organ och vävnader är en viktig verksamhet inom sjukvården och att donera organ och vävnader efter döden är och ska vara en naturlig del av vården i livets slutskede. Under senare år har krafttag tagits från bland annat regeringen för att förbättra verksamheten i Sverige. Det har gett resultat och antalet avlidna organdonatorer har sedan 2010 fördubblats, men fortfarande finns det mycket kvar att göra inte minst inom vävnadsdonation där bland annat logistik är ett hinder. För att donation och transplantation ska fungera krävs ett samarbete både på och utanför sjukhuset. - Donation av organ och vävnader är ett teamarbete i sin allra finaste form! Vid NDM 2025 fick deltagarna möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter och lära av varandra, säger Christina.

Den 2 december besöktes Uppsala Comprehensive Cancer Centre (UCCC) av Scientific Advisory Board (SAB). SAB är en extern grupp av experter som hjälper den nybildade organisationen inom UCCC att se över olika forskningsaspekter inom cancervården.   Syftet med besöket var att gå igenom UCCCs forskningsstrategi, det vill säga Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Regionalt cancercenters samarbete inom cancerforskning. SAB gav mycket beröm för den forskning som redan bedrivs inom UCCC.   Under dagen presenterade forskare och även vårdpersonal framgångsrika forskningsresultat inom theranostics, CAR T-cellsbehandling, studier om bispecifika antikroppar och studier om förebyggande av lymfödem. Utöver detta presenterades pågående resurser vid Uppsala universitets infrastruktursatsningar så som SciLife Lab, UCR, Clinical Genomcis, U-CAN, Uppsala biobank och Akademiska sjukhusets alla avdelningar.   SAB gav råd kring hur man till ökar inklusion i kliniska cancerforskningsstudier, hur man förbättrar diagnostik och tillvaratar prover för forskning och hur samarbete kan utvecklas ytterligare.   Rådet leds av Carl-Henrik Heldin, professor vid Uppsala universitet, och deltagare är Anne Couvelard, professor, Kjetil Söreide, professor, Sirpa Leppä, professor, och Per Eystin Lönning, överläkare. Deltagarna i rådet kommer från Sverige, Frankrike, Norge och Finland.

Precisionsmedicinskt centrum Uppsala (PMCU) och SciLifeLab bjuder gemensamt in till AIMday Precisionsmedicin den 6 februari 2025.   Theodora Kunovac Kallak och Therese Fagerqvist är projektledare för PMCU och är med och anordnar dagen. Vad är AIMday Precisionsmedicin?   - AIMday är en dag full av föreläsningar och workshops i syfte att främja utbyte av kunskap och idéer. Vi riktar in oss på att hitta nya tillvägagångssätt för olika utmaningar från hälso- och sjukvården. Syftet med dagen är att stärka samarbeten mellan hälso- och sjukvården, akademin och industrin inom området precisionsmedicin för att i förlängningen förbättra vården för patienterna.   Inför AIMDay har du möjlighet att påverka vilka ämnen som kommer att tas upp.   - Vi vill gärna höra från dig som är representant från hälso- och sjukvården! Skicka in ditt kliniska behov och frågeställning inom precisionsmedicin senast den 20 december via denna sida: https://lnkd.in/ghqMNTwK   Vad händer med de frågeställningar som inkommer?   - När din fråga är registrerad kan kliniskt verksamma, forskare och företag anmäla sig för att vara med och diskutera frågan. Frågan diskuteras i workshopformat under en timme. Det brukar bli många spännande möten och ett tillfälle att knyta nya kontakter.

Maarit Antilla Eriksson, sjuksköterska på onkologisk behandlingsavdelning och lokalt ansvarig för Cytodos som är ett särskilt ordinationssystem för cytostatika, erhöll Guldpillret 2024 tillsammans med sin arbetsgrupp för att ha skapat Nationella regimbiblioteket, ett nationellt kunskapsstöd för läkemedelsbehandling i cancervården. Maarit uppmärksammades idag av kollegor på blod- och tumörsjukdomar och Uppsala Comprehensive Cancer Centre.   Juryns motivering löd:   ”Ett gediget och användarvänligt nationellt kunskapsstöd med patientsäkerhet och jämlik vård i fokus. Årets vinnare säkrar tillgång till kvalitetssäkrad information till både vård och patienter om komplexa cancerbehandlingar som är högriskläkemedel. Arbetet har varit föredömligt väl samordnat och förankrat, och har därför fått bred användning i vården och även spridits internationellt.”   Guldpillret instiftades av Läkemedelsförsäkringen 2010 och delas i år ut för 15:e året i rad i samarbete med tidningen Dagens Medicin.

Annika Kjetselberg Frisk, medicinsk sekreterare, är en av vinnarna av Idékraftspriset 2024. Hon tilldelas priset för sin idé att förbättra nyttjandet av återbudstider via 1177, vilket kortar väntetider och ökar resursanvändningen.

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

För tredje året i rad rankas diabetesvården i Region Uppsala som bäst i Sverige. Det framgår av Diabetesbarometern från Svenska Diabetesförbundet, som utgår från en patientenkät och behandlingsresultat från Nationella diabetesregistret för de allra viktigaste delarna av vården.

Nu är programmet för det Nationella donationsmötet 2025 i stort sett färdigt. Du har väl anmält dig? Det finns fortfarande möjlighet, anmälan stänger den 10 november. Mötet som hålls i Uppsala den 23 och 24 januari 2025 anordnas av Region Mellansverige och kommer att innehålla något för alla. Mötet samlar donationsintresserade från norr till söder och hela programmet genomsyras av årets tema som är etik. De två dagarna kommer bjuda på ett fullspäckat program med högaktuella föreläsningar och interaktivt lärande om organ och vävnadsdonation. Mötet inleds med en internationell gäst: Victoria Metaxa (överläkare inom NHS ( National Health Service)) som är en erfaren intensivvårdsläkare och som pratar om ICOD (som på svenska betyder organbevarande behandling som initieras för patienter som vårdas utanför IVA enbart för att utreda förutsättningar för organdonation). Barntraumateamet från Vrinnevi har stor erfarenhet av barn som anhöriga och kommer dela med sig av sitt arbete under första dagen. Utvecklingen inom transplantation går fort och vi kommer att kunna berätta om metoder som gör att vi nu kan ta hand om fler organ än tidigare. Deltagarna kommer även kunna ta del av intressanta paneldebatter inom kultur, medicin och omvårdnad. Som vanligt erbjuds även ett separat spår för dig som är mer intresserad av vävnadsdonation, där vi bland annat kommer att beröra journalåtkomst över regiongränser. Det kommer att ges goda möjligheter till aktivt deltagande och nätverkande under dessa inspirerande dagar. Läs mer och se till att säkra ditt deltagande här: https://lnkd.in/dm5Z9ZCU Varmt välkomna!

Idag besökte sjukvårdsminister, Acko Ankarberg Johansson, Akademiska sjukhusets behandlingsmottagning för blod- och tumörsjukdomar i Gränbystadens köpcenter. Mottagningen är ett nytt koncept för decentraliserad cancervård där målet är att erbjuda en mer tillgänglig och patientcentrerad cancervård. På mottagningen genomförs onkologiska och hematologiska behandlingar såsom cytostatika, blodtappning, antikroppar med fler. - Det är inspirerande att se hur Akademiskas nya behandlingsmottagning för cancer sätter patienten i centrum och skapar en miljö där vård, stöd och innovation går hand i hand. Att möta cancervården utanför sjukhusets väggar, på ett sätt som är tillgängligt och skräddarsytt efter varje individs behov, är ett viktigt steg mot en mer nära och personcentrerad vård, säger Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister. Mottagningen invigdes i början av året och kommer inledningsvis genomföra cirka 20 behandlingar per dag, men förhoppningen är att kunna utöka till cirka 30 behandlingar per dag år 2027. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets strategi och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna. #gränbyprojektet #tillgängligcancervård