Energimyndigheten

Energimyndighetens nya långsiktiga scenarier över det svenska energisystemet visar på fyra möjliga framtidsvägar som sträcker sig 30 år framåt i tiden. Inget av scenarierna är mer sannolikt än något annat, men vissa slutsatser syns i samtliga scenarier. Transportsektorns och industrins omställning gör att elanvändningen kommer att öka, men spannet är stort beroende på vilka beslut olika aktörer i samhället fattar. I det lägre spannet av elbehov sker elektrifiering av befintlig industri. I det högre spannet växer ny industri, som tidigare inte funnits i Sverige, fram. – Diskussionen om energisystemet handlar ofta om just framtidens elanvändning. Men våra scenarier visar tydligt hur förändringar som sker i en sektor kan påverka andra sektorer. De som fattar beslut som påverkar elsystemet behöver se till hela energisystemet, säger Gustav Ebenå, chef för avdelningen Systemanalys och statistik. Ett annat resultat som syns genomgående är att EU-politiken är central för det svenska energisystemets utveckling. EU-lagstiftning bidrar inte minst till en kraftig minskning av fossila bränslen men även till stor efterfrågan på fossilfria bränslen och drivmedel. Den ökade efterfrågan driver upp kostnaden för biomassaråvara och gör att svensk kraftvärme står inför utmaningar om 10–15 år  – men trenden går att skönja redan 2030. – Kostnadsökningen medför förändringar, inte minst för förbränningsbaserad fjärrvärme- och kraftvärmeproduktion. Biobaserad kraftvärme och fjärrvärme minskar kraftigt i samtliga scenarier till följd av minskad konkurrenskraft. En möjlig lösning på kraftvärmesidan är om det går att kompensera för bortfallet med exempelvis små modulära reaktorer, SMR, som energikälla i befintlig kraft- och fjärrvärme, säger Martin Johansson, chef för enheten Prognos och scenarier. Samtliga scenarier visar också att även i en osäker omvärld sker omställningen till ett hållbart energisystem – nu och framåt. 🔗 Är du intresserad av att läsa hela rapporten? Ropa till i kommentarerna så får du en länk. 🗓️ För att skapa förståelse för underlaget bjuder vi in till ett digitalt seminarium 25 mars kl 13.00 - 14.00 där vi förklarar resultaten, vad de visar och hur underlaget används på bästa sätt. Seminariet hittar du under våra evenemang här i kanalen. #HållbarEnergi #Energi #Hållbarhet

Den 22 maj arrangerar Energimyndighetens Nationellt centrum för CCS årets nätverksträff för aktörer som är aktiva inom CCUS-området.      Årets tema är policyutveckling och medborgarengagemang. En av talarna är klimat- och miljöminister Romina Pourkmokhtari. Vad händer inom politiken? Hur inkluderar vi allmänheten i CCUS-utvecklingen på bästa sätt?   Under dagen lanseras resultaten av den första nationella undersökningen om vad svenska folket vet och tycker om CCS.   Föredrag och panelsamtal med:     - Clara Axblad, Nordics Manager på Bellona Europa - Camilla Brodin, gruppledare samt närings- och energipolitisk talesperson för Kristdemokraterna - Albin Carlén, Klimat- och energichef Heidelberg Materials Northern Europe Sverige - Martin Flack, Biträdande avdelningschef på Resurseffektivt samhälle, Energimyndigheten     - Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen Sverige - Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister - Tobias Johan Sørensen, Senioranalytiker på CONCITO - Benedicte Staalesen, Director Communications & Political and Public Affairs, Northern Lights JV - Helena Storckenfeldt, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Moderaterna Anmäl dig till nätverksträffen: https://lnkd.in/dyfvMwi8

Sedan årsskiftet deltar Energimyndigheten i den nya fasen av Energy Efficiency for Sustainable Livelihoods in Africa (EELA) - ett program som främjar energieffektiva lösningar i Afrika. Programmet har tidigare fokuserat på belysning och hushållsapparater, men utvidgas nu till fler länder och sektorer som industri och jordbruk. För att inleda den nya fasen välkomnades en delegation med representanter från 36 afrikanska länder, tillsammans med Sida och UNIDO för att bland annat besöka Energimyndigheten och träffa svenska företag. – Detta är ett bra exempel på hur vi kan bidra med våra erfarenheter av arbetet inom EU med energieffektiva produkter. Ökat utbud av energieffektiva produkter så som belysning sänker energikostnaderna för enskilda hushåll samtidigt som utsläppen av koldioxid också minskar, säger Caroline Asserup, tillförordnad generaldirektör på Energimyndigheten. På bild ser ni två av programmets möjliggörare: Helena Bernland, Affärsutvecklare internationella marknader på Energimyndigheten, och Adam Öjdahl, Regional Energy Advisor på Embassy of Sweden i Nairobi. #Energieffektivisering #HållbarEnergi #EELA

En orolig omvärld gör att den svenska nyindustrialiseringen försenats. Först från 2026 leder industrins gröna satsningar till ökat elbehov. Det visar Energimyndighetens nya kortsiktsprognos som sträcker sig fram till 2028. Prognosen visar att produktionen och användningen av el ökar de kommande åren. Men ökningen sker i lägre takt än tidigare bedömningar. Elanvändningen bedöms öka med 12 procent, från knappt 132 TWh år 2023 till 148 TWh år 2028. En stor del av ökningen sker de två sista åren av prognosperioden, vilket är 2026-2028. Ökningen ses framför allt i industrisektorn där omställningsprojekt börjar realiseras men även i transportsektorn där elektrifieringen pågår i jämn takt. Produktion av vätgas bedöms också att tillkomma i större skala från och med 2026. Samtidigt som den totala elanvändningen ökar under prognosperioden, så ökar också elproduktionen med 15 procent, från 163 TWh till 187 TWh. Det beror främst på en fortsatt utbyggnad av landbaserad vindkraft, men även av mer solkraft och ökad produktion från befintlig kärnkraft. Vindkraftsproduktionen ökar med nästan 40 procent och väntas 2028 uppgå till 47 TWh. Motsvarande siffror för solelsproduktionen är en tredubbling till 9 TWh. Nettoexporten av el var 2023 knappt 29 TWh. Den väntas öka med 38 procent och i slutet av prognosperioden uppgå till 39 TWh. 🔗 Är du intresserad av att läsa hela rapporten? Säg till i kommentarerna så får du en länk. 🗓️ 20 mars publicerar vi även nya långsiktiga scenarier. För att skapa förståelse för underlagen bjuder vi in till ett digitalt seminarium 25 mars kl 13.00 - 14.00 där vi förklarar resultaten, vad de visar och hur underlagen används på bästa sätt. Seminariet hittar du under våra evenemang här i kanalen. Texten har korrigerats och uppdaterats. #HållbarEnergi #Hållbarhet #Energi

Sedan 2017 har Energimyndigheten genom plattformen Sustainable Heating & Cooling by Sweden (SHC by Sweden) framgångsrikt positionerat svenska teknikinnovationer inom värme och kyla på marknaderna i Storbritannien och Frankrike. Genom kunskapsutbyten, inspirerande studiebesök och möten med fokus på konkreta affärs- och samarbetsmöjligheter har brittiska och franska branschföreträdare fått knyta kontakt med svenska teknikleverantörer, forskare och fjärrvärmebolag. Nu riktar vi blicken mot Tyskland som accelererar mot en fossilfri värmesektor och där uppvärmning av byggnader idag står för 15% av landets klimatutsläpp. På årets Berlin Energy Transition Dialogue som pågår 17 till 19 mars, arrangerar Energimyndigheten i samarbete med svenska ambassaden i Berlin ett officiellt sidoevent: "Swedish-German Heat Transition Dialogues – Reimagining Heat". Där kommer svenska och tyska företag, forskare och beslutsfattare utforska samverkansmöjligheter, dela goda exempel och diskutera utmaningar inom området. Paul Westin, senior affärsutvecklare på enheten för internationellt affärs- och investeringsfrämjande på Energimyndigheten, säger: – Vi ser en stor potential i att ta svenska tekniklösningar och kunnande till den tyska värmemarknaden. Aktörer från båda länder har mycket att vinna på ett utbyte och vi hoppas att aktiviteten under Berlin Energy Week ska lägga grunden till många intressanta samarbeten och ge extra skjuts till svenska företag med lösningar för energi- och värmeomställningen. #Innovation #HållbarEnergi #Betd25

Hur ser elbehovet ut om 30 år? Vilka villkor kommer svensk kraft- och fjärrvärme ha om 20 år? Och hur kommer den svenska energimixen att förändras de kommande decennierna? Välkommen på ett digitalt seminarium om Energimyndighetens nya kortsiktsprognos och nya långsiktiga scenarier över framtidens energisystem. Prognosen publiceras 17 mars och scenarierna publiceras 20 mars.

17 mars släpper Energimyndigheten en ny kortsiktig prognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel och 20 mars släpper vi fyra nya långsiktiga scenarier. Men vad visar de och hur ska de användas? Energimyndigheten har lång erfarenhet av att ta fram prognoser och scenarier och bred kunskap om energisystemet. Regelbundna uppdateringar, omfattande analys och omvärldsbevakning gör våra prognoser och scenarier till en tillförlitlig källa för att få en realistisk bild av framtidens energisystem och möjliga utvecklingsvägar. Inför släppen berättar Martin Johansson, chef för Prognos och scenarier på Energimyndigheten, om skillnaden mellan prognosen och scenarierna, vad de är och vikten av de används på rätt sätt. #HållbarEnergi #Energi #Hållbarhet

Energimyndigheten beviljar 1,6 miljoner kronor vardera till 50 kommuner för investeringar i reservkraft. 2024 lanserade Energimyndigheten programmet Robust kommun, som ger både finansiellt och kunskapsmässigt stöd för robusthöjande åtgärder inom reservkraft. Syftet är att minska sårbarheterna i kommunal samhällsviktig verksamhet vid störningar eller avbrott i energiförsörjningen. - Genom att stärka reservkraften blir kommuner bättre förberedda och rustade att hantera olika typer av störningar. Reservkraftverk genererar elektricitet även vid avbrott i elnätet och är därmed viktiga pusselbitar för att stärka den civila beredskapen, säger Zandra Camber, projektledare för Robust kommun på Energimyndigheten. Totalt anmälde sig över 160 kommuner till det finansiella stödet som öppnade i början av 2025. Baserat på ett antal kriterier och hänsyn till geografisk spridning valde Energimyndigheten i samverkan med länsstyrelserna ut 50 kommuner som beviljas stöd om 1,6 miljoner kronor var. - Stödet får användas till fysiska åtgärder, som reservkraftaggregat och nödvändiga förändringar i byggnader. Kommunerna ska ha genomfört en behovsanalys i förväg, så att de nu kan gå direkt till åtgärdsarbetet, fortsätter Zandra Camber. Läs hela pressmeddelandet här: https://lnkd.in/dpzhBHPi Läs mer om Robust kommun här: https://lnkd.in/dPH8wTAi #Energiberedskap

Vad behöver förändras för att fler kvinnor ska välja en karriär inom energi och teknik? Som forskningsfinansiär är vi på Energimyndigheten stolta över att ha finansierat forskning som lett till stora framsteg – och vi ser att fler kvinnliga forskare, entreprenörer och innovatörer behövs för att driva omställningen framåt. Den 8 mars är det internationella kvinnodagen och för att uppmärksamma detta har vi frågat Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik och Kristina Edström, professor i oorganisk kemi, om vad som krävs för att fler kvinnor ska ta plats i energibranschen. Har du också idéer om hur energisektorn kan bli ett givet val för fler? Kommentera gärna 👇 #InternationellaKvinnodagen #HållbarEnergi #Elektrifiering

Ny strategi för levande städer och Rådet för hållbara städer byter namn Energimyndigheten har flera insatser som kan bidra till att städer blir mer levande, trygga och robusta. Vi arbetar bland annat med att stärka den lokala förmågan till minskad klimatpåverkan och ökad energiberedskap. Samarbetet i Rådet för levande städer är viktigt, inte minst eftersom kommuner och regioner har en nyckelroll i omställningen till ett hållbart energisystem. Läs mer nedan.