Internationell lagstiftning

Områden

Begreppet ”internationell rätt” omfattar två rättsliga discipliner:

• Folkrätt: styr förhållandet mellan stater och internationella organisationer när det gäller mänskliga rättigheter, traktaträtt, havsrätt, internationell straffrätt och internationell humanitär rätt.
• Internationell privaträtt (eller lagvalsregler): en samling processrättsliga regler som avgör vilket vilken rättsordning och vilken jurisdiktions lagstiftning som ska tillämpas på en viss rättstvist. Reglerna tillämpas när en rättstvist har en gränsöverskridande dimension, t.ex. om den gäller ett kontrakt mellan parter i olika stater eller när det finns en gränsöverskridande dimension i ett land med flera jurisdiktioner.

Förhållande till EU-rätten

Även om EU-rätten kan betraktas som en särskild typ av internationell rätt har EU:s regelverk vissa särdrag som normalt inte finns i internationell rätt. Det handlar framför allt om att medborgare kan hävda rättigheter som garanteras genom EU-rätten inför medlemsstaternas domstolar, medan internationell rätt i regel först måste införlivas i nationell lagstiftning innan den kan åberopas av medborgarna. EU-rätten har dessutom ofta företräde framför medlemsstaternas lagstiftning. Därför finns det separata webbsidor för EU-rätten respektive internationell rätt på denna portal.

Källor och databaser

Den internationella rätten bygger framför allt på internationella avtal eller konventioner samt på ett antal allmänt erkända värden, standarder och principer som inte behöver ha slagits fast i avtal. Internationella avtal kan vara bilaterala (dvs. mellan två suveräna stater) eller multilaterala (dvs. mellan fler än två stater). Mycket ofta har de utarbetats och förhandlats fram i en internationell organisation som Förenta nationerna (FN), Europarådet för att bara nämna några. En annan viktig rättskälla när det gäller internationell rätt är internationella domstolars rättspraxis.

Det finns flera allmänt tillgängliga informationskällor om internationell rätt. Här är en icke uttömmande förteckning:

• FN:s traktatsamling.
• FN – människorättslagstiftning.
• Europarådet – konventioner: mänskliga rättigheter, demokrati, rättsligt samarbete.
• Internationella sjöfartsorganisationen (IMO): havsrätt
• Internationella civilståndskommissionen (ICCS).
• Världshandelsorganisationen (WTO): internationell handelsrätt,
• Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
• Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) – Konventionen om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser
• EISIL (elektroniskt informationssystem för internationell rätt hos American Law Society,
• Guide to international law på HG.org,
• Haagkonferensen för internationell privaträtt (HCCH):  här hittar du konventioner och avtal på privaträttens område och även särskilda avsnitt med information om legalisering av handlingar som ska användas internationellt (”apostille”), delgivning av handlingar, bortförande av barn och adoption.

FN har även inrättat kommissionen för internationell rätt som har i uppdrag att främja den internationella rättens fortsatta utveckling och kodifiering. För detta ändamål offentliggör kommissionen undersökningar och enkäter, samlar in prejudikat och utarbetar förslag till nya fördrag. Kommissionens arbete har resulterat i flera viktiga fördrag och andra grundläggande verk inom internationell rätt.