Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsa

Solna, Solna 67 777 följare

Om oss

Vi arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör vi genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. Folkhälsomyndigheten arbetar till exempel med att: - följa befolkningens hälsoläge och analysera bakomliggande faktorer - ha beredskap och göra riskanalyser för utbrott av smittsamma sjukdomar - utvärdera folkhälsoinsatser - stödja smittskyddsarbetet med epidemiologiska och mikrobiologiska analyser För att erbjuda vetenskapligt grundade kunskapsunderlag, metodstöd och uppföljning av insatser samarbetar vi bland annat med andra statliga myndigheter, landsting och kommuner.

Webbplats
http://www.folkhalsomyndigheten.se
Bransch
Folkhälsa
Företagsstorlek
501–1 000 anställda
Huvudkontor
Solna, Solna
Typ
Myndighet
Specialistområden
Folhälsofrågor inklusive smittskydd

Adresser

Anställda på Folkhälsomyndigheten

Uppdateringar

  • Under 2024 ökade antalet fall av kikhosta kraftigt. För att skydda de allra yngsta rekommenderas gravida vaccination. I Norrbotten lyckades man få en hög vaccinationstäckning bland gravida. – Vaccinet är gratis och lättillgängligt. Alla gravida informeras om vikten av att vaccinera sig och erbjuds vaccin under ordinarie besök på barnmorskemottagningen, säger Nina-Mariia Alakulju, samordningsbarnmorska i Norrbotten.   Läs hela intervjun med här: https://lnkd.in/dHsh3CnE

    • Ingen alternativ bildtext i den här bilden
  • Arbetar du för att barn och ungdomar ska få uppleva en meningsfull fritid i gemenskap med andra? Ta del av våra filmer som visar hur olika verksamheter i lokalsamhället kan samarbeta för att skapa en mer tillgänglig och inkluderande fritid för barn och unga. Se filmerna på: https://lnkd.in/dEubhvpQ Fritidskortet, som lanseras hösten 2025, är ett ekonomiskt stöd som gör det möjligt för fler barn och unga mellan 8 och 16 år att delta i fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Folkhälsomyndigheten arbetar med Fritidskortet som är ett regeringsuppdrag, tillsammans med E‑hälsomyndigheten, FörsäkringskassanMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Kulturrådet - Swedish Arts Council . Samarbete sker också med Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

  • Välkommen att delta på lanseringsseminariet UngKAB23. Vi har undersökt 16–29-åringars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). Resultaten handlar om exempelvis nöjdhet med sexlivet, kondom- och preventivmedelsanvändning, testning för hiv och STI, menstruell hälsa, samt utsatthet för våld och förtryck. Läs mer och anmäl dig senast 11 februari: https://lnkd.in/dw7DEWAE – I den senaste undersökningen har vi lagt till frågor om bland annat förekomst av våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck bland unga och unga vuxna. Det är också första gången vi ställer frågor om upplevd hälsa i samband med mens, säger utredaren Klara Abrahamsson.

    • Ingen alternativ bildtext i den här bilden
  • Tillgång till näringsrik mat varje dag ingår i alla barns rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling. Men dagens livsmedelskonsumtion bidrar i stället till ohälsa, och barn med sämre socioekonomiska villkor är mer utsatta än andra. För att vända trenden föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera åtgärder, bland annat att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosam mat riktad till barn. Läs mer: https://lnkd.in/g-fFg2DU

    • Ingen alternativ bildtext i den här bilden
  • Tillsammans med Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden, lanserar vi NCDSim – ett simuleringsverktyg som visar hur våra levnadsvanor påverkar risken för hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Genom att justera riskfaktorer kan verktyget förutse framtida sjukdomsfall, vårdkostnader och dödlighet. Till exempel visar simuleringar att om alla vuxna i Sverige följer de nordiska näringsrekommendationerna kan vi år 2060 ha 107 000 färre pågående fall av i cancer och hjärt-kärlsjukdom. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med 2,9 miljarder kronor samma år. Det här verktyget ger oss unika möjligheter i arbetet för en bättre folkhälsa. Läs mer: https://lnkd.in/d-p5wqBN På bild: Olivia Wigzell (generaldirektör, Folkhälsomyndigheten), Kristina Sparreljung (generalsekreterare, Hjärt- Lungfonden), Ulrika Årehed Kågström (generalsekreterare, Cancerfonden), Cajsa Lindberg (moderator), Lisa Brouwers (enhetschef, Folkhälsomyndigheten).

    • Ingen alternativ bildtext i den här bilden
  • Vill du visa upp ny kunskap eller intressant arbete inom suicidprevention? Glöm inte att skicka in din intresseanmälan om att få hålla en presentation eller seminarium på den nationella suicidpreventiva konferensen den 22-23 oktober i Karlstad. Sista dagen att skicka in ditt bidrag är den 12:e februari. Information om konferensen och möjligheten att medverka med en presentation finns på här: https://lnkd.in/dXxCVSFU Glöm inte att skriva in datumet för konferensen i din kalender!

    • Ingen alternativ bildtext i den här bilden
  • Ungefär fyra procent av befolkningen anger att de har använt narkotika någon gång under det senaste året. Det är ungefär samma nivå som tidigare år. Det visar Folkhälsomyndighetens rapport Den svenska narkotikasituationen.   Antalet narkotikarelaterade dödsfall har minskat med hela 30 procent sedan 2015. Idag erbjuds fler personer läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Läkemedlet naloxon, som används för att häva överdoser, har också blivit mer tillgängligt även utanför hälso- och sjukvården. Dessa två åtgärder kan ha gett effekt på de minskade dödsfallen.   Rapporten visar också att: - Användningen av lustgas bland unga i årskurs 9 har halverats sedan 2022 - Antalet personer som smittats av hepatit C via injektion av droger fortsätter att minska. En anledning kan vara att alla regioner i landet nu erbjuder sprututbyten. - Antalet narkotikabeslag har minskat, men volymen av beslagen har ökat kraftigt.

  • Nu finns en ny e-utbildning om hygien och smitta i förskolan. Utbildningen bygger på vår vägledning Smitta i förskolan och riktar sig till verksamhetsansvariga och personal i förskolan. Utbildningen består av fem föreläsningar: 1. Vägledningen Smitta i förskolan och sjukdomar hos barn 2. Pedagogiskt material: Folke frågar om virus och bakterier 3. Egenkontroll för friskare barn 4. Hygienrutiner och smittvägar 5. Antibiotika och antibiotikaresistens   Infektioner kan inte helt undvikas i förskolemiljö, men med systematiskt arbete kan risken för smittspridning minskas. Det gynnar både barnens och personalens hälsa och bidrar till att fler barn kan delta i den pedagogiska verksamheten.   Visa gärna föreläsningarna under arbetsplatsträffar, och använd som underlag för fortsatt dialog, eller delta själv vid en egen dator! https://lnkd.in/dadYJpbs

    • Ingen alternativ bildtext i den här bilden
  • Ökningen av antibiotikaförsäljningen på recept har bromsat in. Det visar ny statistik som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Under 2024 ökade försäljningen med endast 0,3 procent jämfört med 2023, och ligger fortfarande under nivåerna före covid-19-pandemin. Resultaten visar att: - försäljningen minskade framförallt i åldersgruppen 0–6 år, men även i gruppen 65–79 år. - barn och unga (7–19 år) stod för den största ökningen jämfört med 2023. - antibiotika som ofta används mot urinvägsinfektioner till kvinnor (18–79 år) samt mot hud- och mjukdelsinfektioner minskade en aning. - försäljningen av antibiotika som ofta används mot luftvägsinfektioner ökade något. – All antibiotikaanvändning driver på utvecklingen av resistens, så det är bra att försäljningsökningen vi såg 2022–2023 nu har bromsat in, säger Ragda Obeid, utredare på enheten för antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten. – Antibiotikaresistens är en av vår tids största hot mot global hälsa och livsmedelssäkerhet, och det är viktigt att antibiotika bara används där den verkligen gör nytta, säger Andreas Sandgren, chef för enheten för antibiotika och vårdhygien.

Anslutna sidor

Liknande sidor