Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

Studie- och yrkesvägledare från Göteborg och Västsverige besökte nyligen Humanisten, Göteborgs universitet, för en inspirerande halvdag. Här fick de veta mer om studier i humaniora, vad humanistiska kompetenser är och vilka karriärvägar som finns. En av höjdpunkterna under dagen var ett panelsamtal med både nuvarande studenter och alumner som berättade om sina studier och vad de jobbar med idag – bland annat som konstpedagog och museivärd, egenföretagare inom skrivande och speldesign samt språkkonsult. – De kompetenser som studier inom humaniora ger – samtidsanalys, interkulturell kompetens och kommunikation – är högst aktuella och efterfrågade på arbetsmarknaden. Genom att samarbeta och nätverka med studie- och yrkesvägledare når vi ut till fler som är nyfikna på humaniora, säger Ida Lindström, studievägledare på Institutionen för språk och litteraturer. – Jag har fyllt på mina egna kompetenser för att kunna ge vidare det till andra. Jag hade en ganska smal syn på vad humaniora innebär. Här fick vi verkligen en palett av vad som erbjuds. Höjdpunkten var studenterna och alumnerna, att höra om deras erfarenheter och upplevelser. Det var en tydlig röd tråd i samtalet med dåtid, nutid och framtidstankar, säger Maarit Hassel, vid enheten för vägledning i Kungsbacka kommun, en av deltagarna.

Det pratas mycket om barns läsutveckling. En ny kursbok från Göteborgs universitet vill skifta fokus från litteraturläsning som språkutvecklande, genom att uppmärksamma litteraturens estetiska dimensioner och barns kreativa medskapande. Med boken Rum för läsning – Att arbeta med litteratur i förskolan ville Anna Nordenstam och Kristina Hermansson, bokens redaktörer, sätta skönlitteraturens estetiska sidor i fokus och balansera diskussionen kring litteraturen som medel för språkutveckling. De bjöd in forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik (läran om undervisning om litteratur), pedagogik och etnologi från hela Norden att bidra med nyskrivna artiklar.  – Det talas väldigt mycket om barns läsning men vi tycker att det finns ett alltför ensidigt fokus på just språkutveckling och avkodning i undervisningssammanhang. Vår ingång handlar om det kreativa, det konstnärliga och fantasin men också om reflektion och svåra frågor, säger Kristina Hermansson. – Vi tänker så här: Om man tar fasta på de estetiska och kreativa sidorna av litteratur i förskolan då får man språkutveckling på köpet, säger Anna Nordenstam. #litteraturvetenskap #förskola #läsutveckling

Årets val till Europaparlamentet handlar både om Europas roll i världen gentemot stormakterna och om EU:s interna, ideologiska och värderingsmässiga framtid. Det säger Mats Andrén, professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet och verksam vid CERGU - Centrum för Europaforskning vid Göteborgs Universitet. Han tror därför att det stundande valet är viktigt för unionens långsiktiga utveckling. – Det är ett val som är i ett tämligen avgörande läge. Det handlar både om Europas roll i världen gentemot stormakter och om dess interna, ideologiska och värderingsmässiga framtid. Vilka uppgifter ska EU ta ansvar för och vad ska bestämmas på nationell nivå? Det är stora frågor som ur ett längre perspektiv gör detta val mycket viktigt. Läs artikeln: https://lnkd.in/gdQFdtBG

Den 19 juni arrangerar GRIDH och Svenska biblioteks- och informationshögskolan (SSLIS) vid Borås Universitet ett symposium på temat humanistisk AI. Symposiet sponsras av de nationella forskningsinfrastrukturerna Huminfra, InfraVis och Swe-Clarin.

Hur vanligt är det att böcker förbjuds på grund av blasfemi? Och i vilka länder har det skett genom historien? Detta och andra liknande frågor ska kunna få svar i en ny databas över förbjuden litteratur. Siska Humlesjö och Julia Beck är forskningsingenjörer vid Gridh som sysslar med forskningsinfrastruktur på Göteborgs universitet. – Vi har hittat en plattform där man kan mata in data för en databas, men samtidigt visa publiken många olika funktionaliteter. Man kan ha tidslinjer, kartor och annan fakta, berättar Siska Humlesjö, som också är systembibliotekarie.

Det brittiska imperiet skulle omformas till ett förbund av fria stater – som ett riktigt starkt FN som skulle samarbeta för fred och utveckling. Så såg de brittiska federalisternas framtidstankar ut. I en ny avhandling i idéhistoria vid Göteborgs universitet studeras federalisternas inflytande och drömmar.

Årets #val till #Europaparlamentet handlar både om Europas roll i världen gentemot stormakterna och om EU:s interna, ideologiska och värderingsmässiga framtid. Det säger Mats Andrén, professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han tror därför att det stundande valet är viktigt för unionens långsiktiga utveckling. – Det är ett val som är i ett tämligen avgörande läge. Det handlar både om Europas roll i världen gentemot stormakter och om dess interna, ideologiska och värderingsmässiga framtid. Vilka uppgifter ska EU ta ansvar för och vad ska bestämmas på nationell nivå? Det är stora frågor som ur ett längre perspektiv gör detta val mycket viktigt.

Camilla Brudin Borg, lektor i #litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, tilldelas forskningsmedel från ULF tillsammans med Margaretha Häggström, lektor i #bildpedagogik på HDK-Valand. Tillsammans ska de genomföra sitt projekt "Samverkande undervisningsstrategier för främjande av elevers framtidslitteracitet". ULF är en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen. Försöksverksamheten ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.